– Att så få lantbrukare planerar att göra klimatanpassningar av produktionen är oroväckande. För att öka svensk livsmedelsproduktion och möta klimatutmaningarna kommer det behövas fler investeringar, inte färre, säger David Kästel som är lantbruksspecialist på Swedbank

Potential för bättre skördar

– Täckdikning är ett av verktygen man kan använda för att höja beredskapen inför framtiden. Dräneringen förbättrar markstrukturen och det har en positiv effekt på växternas rotsystem och tidpunkten för när man kan så, samtidigt som det minskar risken för markpackning, säger David Kästel.

Men, som Jordbruksverket konstaterar, trots att frågan om täckdikning är grund­läggande har den inte varit prioriterad på länge. Enligt verkets undersökningar har andelen åkermark som lantbrukarna själva bedömer som tillfredsställande dränerad – genom självdränering eller systemtäckdikning – minskat från 77 procent 2013 till 61 procent 2023.

– Även om undersökningen inte ger hela bilden så visar den tydligt att det finns det potential att öka skördarna i Sverige, säger David Kästel.

Minskad täckdikning – trots ökat behov

Men inte mycket tyder på att de möjligheterna kommer att utnyttjas i närtid. Utvecklingen tycks snarare gå i andra riktningen. Andelen täckdikad åkermark minskar. År 2016 uppskattade Jordbruksverket att 47 procent av landets åkermark var täckdikad. Motsvarande siffra för 2023 var 43 procent.

– Samtidigt som klimatförändringarna får fler konsekvenser för lantbruket, minskar andelen täckdikad åkermark. Det är en dyster utveckling med tanke på att riskerna ökar både för kraftiga skyfall och långa torrperioder, säger han.

Jordbruksverket gör sedan ett par år tillbaka en uppskattning av hur mycket åkermark som täckdikas. När beräkningarna startade 2021 uppskattade verket att 4 500 hektar hade täckdikats det året. Följande år var motsvarande siffra 3 700 hektar och 2023 täckdikades endast 2 900 hektar. Jordbruksverket menar att det är för tidigt att dra slutsatser om en minskande trend. Kraftiga prisökningar 2022 och den blöta sommaren 2023 kan vara faktorer som har påverkat utfallet, menar man. Jordbruksverket konstaterar samtidigt att det under 2023 kom in färre ansökningar om stöd för täckdikning än vad de hade förväntat sig.

Det finns stöd att söka

För dem som har ambitionen och förutsättningarna att investera i täckdikningssystem finns stöd att söka. Under perioden 2023 till 2027 har Jordbruksverket avsatt 450 miljoner kronor för ändamålet. Alla lantbrukare kan söka stödet via länsstyrelserna. För att berättigas till stöd ska utgifterna uppgå till minst 100 000 kronor. Stödet kan utgöra 30 procent av de stödberättigade kostnaderna.

 – Vi på Swedbank är gärna med och finansierar hållbara investeringar, som täckdikning. Mitt tips är att du börjar med att göra en översyn av gårdens dräneringsstatus, kanske tillsammans med din växtodlingsrådgivare. Sätt ihop en prioriteringslista över vad som behöver göras och diskutera gärna alternativen, till exempel med vattenspecialisterna på Hushållningssällskapet. Kanske är det en god idé att fördela investeringen över flera år och dika några hektar i taget? Ett bra sätt att slippa dryga investeringskostnader är förstås också att kontinuerligt underhålla det dräneringssystem du har, säger David Kästel.